Aktivt välmående

I ett flertal studier har det visat sig att mjölk är en alldeles ypperlig återhämtningsdryck efter träning. Kolhydraterna, laktosen är likvärdig med de som finns i sportdrycker. Glykogeninlagringen är något bättre i sportdryckerna, men för de som inte tränar på absolut elitnivå är skillnaden inte märkbar. Dessutom har mjölk högoktanigt protein vilket påskyndar återhämtningen. Som vätskereglerare klara mjölk uppgiften bra och den innehåller dessutom näringsämnen som kalcium, vitamin A och D.
För kvinnor är mjölken extra intressant för kvinnor då den även påverkar skeletthälsan positivt pga Vitamin A och D. En Studie som 2009 publicerades Medicine & Science in Sports & Exercise jämför sportdryck kontra mjölk som återhämtningsdryck hos kvinnor och hur deras kroppssammansättning, muskelmassa och skeletthälsa påverkades kom man fram till att den grupp som använt mjölk som återhämtningsdryck i större utsträckning ökade i muskelmassa och minskade i fettmassa. Den andra gruppen ökade också i muskelmassa, men även i fettmassa. Muskelstyrkan var den samma i de båda grupperna förutom på ett par övningar där den ökade mer hos mjölkdrickarna.
Skulle dock sportdrycken kombineras med någon typ av vassleprotein för att matcha mjölkens protein skulle säkert testgrupperna fått likadana resultat

Klimatet och växthuseffekten är högaktuellt just nu och har varit i några år. Vi svenskar är relativt mycket kött och påverkar på så sätt miljön. Sedan finns hela debatten kring djurhanteringen så jag tycker man skall vara lite kritisk i sitt val av råvaror. Om du vill bidra till att minska utsläpp och påverka miljön så är det ganska enkelt. Du får dessutom en variation i din kost som du kanske inte skulle fått annars. En vegetarian har hälften så stor påverkan på miljön som en köttätare. Anpassa det du äter till säsongen. Du kan dessutom gärna välja ekologiskt så slipper du konstgjorda ämnen på maten. De flesta rotfrukter kan du med gott samvete äta året om.

Bilden är tagen från sydgrönt.se

Ät helst inte
•Nötkött från områden med långa uppfödningstider t.ex. Latinamerika och Irland.
•Rödlistade fiskarter – t.ex. rödspätta, bergtunga.
•Ris
•Frukt och grönsaker som transporterats med flyg

Släng inte mat! Vi kastar mat varje år motsvarande utsläppen från
700 000 bilar.

När man gör en surdeg så bör den bestå av tre delar vatten och två delar mjöl. Mjölet får gärna innehålla skalpartiklar, dvs inte finmalt, detta är för att skalet innehåller mycket mineraler som påverkar jäsprocessen positivt. Råg ger en mycket bra surdeg. Degen skall stå varmt några dagar så jäsprocessen kommer igång. När man har den sk startsuren så blandar man i ytterligare mjöl som får stå i ett dygn till. Nu har du en grundsur som ytterligare blandas med mjöl, efter ett dygn har du en surdeg. Surdegen blandar man i sin tur i liten mängd med den “vanliga” bröddegen. Surdegen gör brödet armrikare och en luftig konsistens.

Hälsoeffekter
Surdegen ger ett jämnare blodsocker, då näringsämnena tas upp långsammare. Detta ger också en längre mättnadskänsla. Hämmar fytinsyraeffekten. Fytinsyra kommer ur spannmålsprodukter och hämmar upptaget av mineraler i kroppen. Dessutom påverkar surdegen bakteriekulturen i tarmen på ett positivt sätt.