Aktivt välmående

Forskare vid Harvard university har gjort en studie på möss som visar att fosfor som finns i havfabrikat och läsk är skadligt och gör att cellerna åldras snabbare. Mössen fick även problem med åldersrelaterade sjukdomar som kronisk njursjukdom och hjärt-kärl-förkalkningar. Fosforets giftiga effekter på mössen tros med stor sannolikhet ha samma effekter på alla däggsjur inklusive oss människor. En liknande studie på just fosfor hos människa visar att höga halter av fosfor i blodet ger förhöjd risk för åderförkalkning.

Fosfor är ett ämne som är nödvändigt för levande celler. Den största delen av all fosfor (ca 86 %)finns upplagrad i kroppens ben och tänder, i form av svårupplösliga kalcium-fosforföreningar. Resterande 8 till 9 % finns i musklerna och resten i organen och blodet. Fosfor har betydelse för näringsomsättningen då det ingår i många av de enzymer som styr denna och även i APT-molekylen (kroppens viktigaste del i energiprocessen). Brist på fosfor i kroppen kan bla leda till besvär med bukspottkörteln, mjuk benstomme, tandbesvär, hämmad tillväxt, viktförlust, försämring av hjärnans och nervernas kapacitet och allmän svaghet.

En ständigt hög halt kan påverka blodets syrabalans påverkas negativt och blodet blir surt. Kalciumet från benstommen reagerar med fosforöverskottet och flyttas från benstommen ut i blodet och vidare ut i urinen. Blodets fetthalt ökar också och detta i kombination ökar risken för åderförkalkning.

Äter du mycket fisk och kött riskerar du att få i dig för mycket fosfor. Det rekommenderade dagliga intaget är för män och kvinnor 600–700 mg per dag.

En inflammation är kroppens reaktion på att en vävnad är skadad, har en infektion eller har kontakt med något irriterande ämne. Äter man mycket grönsaker, viss frukt och essentiella fettsyror så minskar risken för inflammationer. Kroppens immunförsvar kan då vara tillräckligt starkt för att hantera “skadan” utan inflammation. Äter man däremot mycket snabbmat, mörkt kött, snabba kolhydrater och mejeriprodukter kan man få inflammationer “i onödan”. Det finns akuta och kroniska inflammationer. De akuta är de som är reaktioner på en skada eller liknande, den kroniska uppkommer bla då en kroppsdel överansträngts eller vid stigande ålder.
Svulnaden som uppkommer vid en inflammation beror på att blodkärlen vidgas för att få fram vita blodkroppar som dödar bakterierna och läker vävnaden. Kan läkningen inte gå vidare blir tillståndet kroniskt. I annat fall samlas neutrofilia celler i den skadade vävnaden och oskadliggör bakterierna. Det skadade området “avskärmas” och giftiga ämnen och avfallsprodukter (döda bakterier) förs bort. Det här är bara lite översiktligt vad som händer vid en inflammation och jag tänkte inte gå in djupare på det just nu.

Näringsämnen som kan motverka inflammationer av olika slag:
Inflammationer orsakade av histaminer (tex rivmärken på huden, har du hösnuva har du sannolikt stor produktion av histaminer)

– C-vitaminrikt tex svarta vinbär, kiwi, körsbär och nypon. Dessa är ett naturligt antihistamin och bör kombineras med bioflavonoider som gynnar c-vitamin upptaget (finns tex i paprika, svarta vinbär, acerola, plommon, blåbär, nypon och broccoli). Även blågröna alger, spirulina, kelp och ingefärsrot

– B-vitaminer är bra för levern och avgiftar cirkulerande histamin. Gärna från bovete, råris, kalvlever, kyckling, ägg, linser, havregryn och solroskärnor

Inflamationer orsakade av kininer (tex vid feber):– Tranbärsjouice, kyckling, nötter, tofu, fisk, baljväxter, salt, soja och vinäger.

Inflammationer orsakade av för mycket prostaglandiner (glatt muskulatur drar ihop sig tex astma):

– Ananas och ingefära blockerar inflammationsstimulerande prostaglandiner

Inflammation orsakade av leukotriender (klåda):
– Yttre lagret på lök (speciellt rödlök), gurkmeja, animaliska produkter.

Från boken “ät dig frisk”

Kroppen blir påverkad av det mesta omkring oss, stress kommer både utifrån och inifrån. Du kan använda dig av stressreglerande metoder i form av fysisk aktivitet såsom träning, yoga, avslappning mm. Det finns också mat som påverkar kroppen i positiv respektive negativ riktning när vi talar om stress. Har du brist av något stressar det kroppen eftersom de enzymprocesser som är beroende av just det näringsämnet påfrestas. Överbelstar man kroppen med fel saker tex levern, så leder det också till en inre stress av systemet.
B-vitamin, C-vitamin och magnesium är viktiga näringsämnen för binjurarna. Eftersom kroppen inte kan lagra C-vitamin så det är viktigt att få i sig tillräckligt varje dag.
Stora mängder socker och raffinerade kolhydrater kan tömma kroppens förråd på viktiga näringsämnen, särskilt magnesium. Snabba kolhydrater gör också att bukspotskörtelm på grund av blodsockerhöjningen måste utsöndra stora mängder insulin, vilket ökar stressen. Även levern blir påverkad av socker då den behöver jobba på högvarv, sockret gör att den inte orkar göra ett effektivt jobb i avgiftningen av kroppen. Kaffe, te och alkohol dränerar också kroppen på näringsämnen och stimulerar utsöndringen av adrenalin.
Färdigmat och halvfabrikat innehåller en mängd artificiella ämnen (se tidigare inlägg om E-ämnen), salt, socker och dessa produkter har ofta även lågt näringsvärde.

Att börja dagen med uppkokt varmt vatten ev med smak av citron eller ingefära sägs rena levern och rensa gallgångarna. Utöver detta kan du försöka dricka flera frukt/grönsaksjoser per dag, helst egenpressade.

Småmål som är stressbrytande
– Rökt makrillpaté på knäckebröd
– Rågbröd med mandelsmör
– Spenatsallad med solroskärnor
– Sojamilkshake med färska bär
– Potatissallad med inlaggd sill
Jordgubbs och kiwisallad med sojamjölk
– Mangodryck med sojamjölk och solroskärnor

– Mandel, hackade dadlar och ett äpple
– Torkad frukt med en handfull blandade nötter (ät inte detta mellanmål mer än två gånger i veckan)
– Osötad yoghurt med stötta pumpakärnor och vetegroddar
– Havregryn och vetegroddar med torkad frukt
knäckebröd med kalkon och avokado
– Avokadom på riskakor eller rågbröd
– Råa grönsaker med dip på yoghurt eller gräddfil
– Sockerfria flingor med nötter och torkad frukt
– Hummus och knäckebröd
– Frukt överströdd med sesamfrön

För att fungera optimalt behöver hjärnan bla kolin som är ett b-vitamin. I hjärnan omvandlas detta till acetylkolin som är en överföringssubstans som skickar information mellan hjärncellerna. Det behövs även för att myelinskidan som skyddar nervceller skall bildas och underhållas. Brist på detta gör att minnet inte fungerar på bästa sätt och detta påverkar även koncentrationen. Dopamin är en annan överföringssubstans som kräver B3 och järn för att bildas. Utöver detta behöver hjärnan resten av B-vitaminkomplexet (B-1,2,3,5,6,9,12, biotin samt folsyra) för att minnet och fokus skall fungera .

Kolin finns bla i: Kalvlever, vitkål, blomkål, kaviar, ägg, linser och sojaprodukter.
B3 finns bla i: kalkon, hälleflundra, pumpakärnor och jordnötter.
Järn finns bla i: kalvlever, aprikoser, russin, pumpakärnor, valnötter och blodpudding.
B-vitamin generellt finns i bryggerijäst, kyckling, kruskål, havremjöl, sojabönor, fisk, avokado och potatis.

För att kroppen skall må bra behöver vi tänka på vad vi stoppar i oss. Vissa livsmedel är helt enkelt bättre än andra. Oavsett om du följer en diet eller inte så finns det vissa tankar som återkommer, vissa livsmedel går igen på olika ställen. Man skulle kunna dela in livsmedel i klass A, B och C. Där A är den mat som håller blodsocker i balans och ger “högoktanig” energi, den innehåller även bra vitaminer och mineraler. C är således det som ger en snabb energikick, men har inte den högsta kvalitén av energi. Här är en liten sammanställning:

A-klass
Kolhydrater: Havre, korn, råris, hirs, fullkornsbröd, rågbröd, majsbröd, surdeg
Grönsaker och rotfrukter: Broccoli, blomkål, brysselkål, svamp, spenat, kålrot, morot, sparris, kronärtskocka.
Frukt: Avokado, äpple, päron, ananas, bär.
Protein: Lax, tonfisk, sill, makrill, sjögräs, ägg, tofu, viltkött, kalkon, valnötter, paranötter, solroskärnor, pumpakärnor, sesamfö, linfrö, groddar, haricots verts, limabönor, kikärtor, linser och sojabönor.

B-klass
Kolhydrater: Bovete, rött ris, vildris, havregryn.
Grönsaker och rotfrukter: Potatis, majs, squash, rödbeta, paprika, jamsrot, vattenkatanj, sallad.
Frukt: Persika, aprikots, mango, papaya, banan.
Protein: Kidneybönor, svarta bönor, ärtor, mandel, kyckling, vildfågel, nötsmör, yoghurt, keso, fisk (som inte nämts ovan).

C-klass
Kolhydrater: Vit pasta, vitt bröd, ris, nudlar.
Grönskaer: Tomat, zucchini, gurka.
Frukt: Katrinplommon, torkad frukt, vindruvor, fikon.
Protein: Mejeriprodukter, rött kött, anka, kalv.