En australiensisk studie av Joe Forgas på University of New South Wales i Sydney visar att glatt humör ger mer egoism. Som förklaring tror man att människor med positivt humör är mer målmedvetna och litar mer på sina egna känslor samt prioriterar sina egna behov. Vidare gör glädje oss mer kreativa, flexibla och bättre på att samarbeta. Studien gick ut på att låta 45 studenter utföra en uppgift, efteråt fick de positiv eller negativ feedback. Steg två var att dela ut 10 st lotter till var och en, men frågan om de ville ge bort några lotter till någon. De studenter som mottagit positiv feedback valde att behålla fler lotter själva än de som fick negativ feedback. I nästa moment fick 72 studenter titta på tio minuter av en glad eller sorglig film. eminent domain lawyers Efter det fick även dessa 10 lotter var med frågan att dela med sig, samma sak hände här. De som hade tittat på den glada filmsekvensen behöll fler lotter själv.
En annan studie från samma universitet visar att ett negativt humör förbättrar bedömningsförmågan, stärker minnet och blir mindre lättlurade. Vidare skulle de negativa humöret orsaka mer skepsis och mindre mottaglighet för rasistiska och religiösa fördomar. I studien visar man på att ett negativt beteende stör bedömningsförmågan.
Huruvida det finns ett samband mellan munterhet och egoism tycker jag ändå är svårt att se på denna studie. Jag tolkar det som att högpresterande kanske har tendens att vara mer egoistiska. Kanske delvis på grund av en streberaktig personlighet som hänger samman med prestationen. Vidare kan den sorgliga filmen ha satt igång en mer reflekterande process som triggade givmildhet. Jag upplever att ett positivt humör gör en mer målmedveten och fokuserad, men det skapar också en vilja att smitta av sig och å igång andra. Självklart är detta helt individuellt hur man reagerar, men det är minst sagt tänkvärt. En sund balans är nog det som gynnar oss mest…
